Det var länge sen, men nu har jag ”äntligen” hittat ett spel som jag kan bli riktigt arg på. Givetvis inte såpass att jag börjar kasta kontroller omkring mig, en knytnäve i någon av mina Fatboys tillsammans med några djupa andetag brukar göra slut på den värsta ilskan.
Spelet i fråga är givetvis inget annat än Street Fighter IV, det är mördande, oförlåtande, förnedrande och alldeles, alldeles underbart. Det fungerar hjälpligt att använda en vanlig kontroll och jag har så smått börja hitta min form, men det är en lång väg kvar till att jag kan säga att jag är särskilt bra på spelet. Men det är just det som är fördelen med just Street Fighter, även om det inte verkar så för en utomstående observatör, så är det faktiskt en fråga om ren teknik och skicklighet. Nyckeln är helt enkelt tålamod…
Men sen finns det ju såklart de där karaktärerena som man formligen avskyr. Dessa är i mitt fall M. Bison, Sagat, Balrog, El Fuerte och sist men inte minst ärkefittan Seth.





Ajaj, inte slå på min Fatboy!
Malin:
Vem har sagt att det är ”din” Fatboy jag slår på?
”en knytnäve i någon av mina Fatboys ” skrev du ju… Blir ju orolig för stackarn.
Malin:
Du behöver inte vara rädd
hej min älskade lillebror, måste bara tala om att du hade rätt ang att ja skulle bryta sönder kontrollen när ja spela nya street fighter.. första 2 fighterna vinner ja men sen får man möta ngn jävel jävel som kör med el grejer lr ngn annan superduper grej så man blir totalt förnedrad.. känner mig så hjälplös mot dom stora stygga vargarna..o stackars min kontroll framför allt.. nää nu ska ja hoppa ut från dass o spela lite känner mig stark idag.. hej hopp djungelsnopp….