Det har nu gått en vecka, en riktigt jobbig vecka till råga på allt. Jag försöker sova men när jag väl somnar så är sömnen orolig. Jag jobbar på dagarna men har har svårt att fokusera på jobbet. Det verkar som om allt går i snigelfart just nu.
Beslutet är väl mer eller mindre redan taget. Det blir att vänta en vecka till, är det något jag inte har råd med just nu så är det att pressa fram saker just nu enbart för att jag är rastlös. Men jag ber ödmjukt till alla högre makter just nu, vare sig de finns eller inte. Så vänligen, ge mig lite spelrum den här gången.
I remember your mouth,
what it said,
how it kissed me,
And how it was burdened,
not like anyone else
And I remember your feet,
I saw them dance to the new beat
And When I asked you to,
they walked a mile in my shoes.
We were best friends,
more than best friends
That’s too little again…
My name is, as you can see Robin Mellberg and I live in Luleå which is situated in the northern part of Sweden. When I'm not with my lovely girlfriend I spend my free time playing video games and tabletop games (such as Warhammer and Necromunda).
Visste inte att du skulle dit, men jag är ju inte förvånad med tanke på att vi sprang på varandra på bussen ner till Ullevi -05.
Det var fantastiskt att se hur hans ögon fylldes med tårar och se hur pass berörd han blev, att han kände av det publiken känner för honom och bandet. Precis, jag hoppas på lite äldre influenser, för även de som band måste märka att det är just deras klassiker från 80-talet som aldrig dör. 